Kunskap styr åsikt

Då börsen (speciellt min börs) lever ett ganska ointressant liv just nu så passar jag på att berätta om något tänkvärt jag läste för ett par dagar sedan.

Åke Jungdalen, chefredaktör på tidningen Sunt Förnuft skriver en intressant och tänkvärd ledare i senaste numret. Under rubriken Kunskap styr åsikt om skatt påpekar han saker som jag tycker är intressanta då jag precis har läst om konsekvenserna av densamma hos Sparsamt leverne.

Då skatterna tas ut så obemärkt som möjligt medans bidrag synliggörs på bästa sätt så tror Jungdalen att det är en av de främsta anledningarna till okunskap om den ekonomiska vardag vi lever i. Sänks skatterna så märks det inte så tydligt som om bidragen höjs. Då medelsvensson i det tredje steget av skattereformen får ca 1 500kr mer i plånboken kan det här kännas konstigt. Varför ska Svensson ge cred till en regering som “inte har gjort något alls”? Kasta pärlor åt svinen?

Jungdalen leker med tanken att göra tvärtom: att låta jobbskatteavdraget betalas ut på en speciell avi, precis som barnbidraget, medans alla former av bidrag får bli en skattereduktion som inte redovisades separat. Skulle det vara en bra skola för de 47% av sveriges befolkning som inte vet om att vi har fått flertalet sänkta/avskaffade skatter? Jag tror det. Lives skola har inte den bästa examen; ibland får man ta extrakurser för att klara sig.

Åke Jungdalens ledare kan du läsa här.

Fattigsverige enligt AB

Aftonbladet pladdrar på som att det snart vore valtider. I ytterligare en artikel raljerar människor om hur dåligt ställt dom har. Det finns mycket att säga om originalartikelns innehåll men många som har kommenterat just den på AB verkar ha förstått galoppen iaf, så jag struntar i det.

Värre är det med läsarnas åsikter denna dag. En person tycker att moderaterna har slagit sönder sverige och att detta yttrar sig genom att han inte kan få klara besked från arbetsförmedligen samt att socialtjänsten inte betalar ut pengar till honom. Inte roligt att kunna sätta upp ytterligare en människa på listan över personer som inte har koll på någonting, för om inte Darwinismen slår till så kommer han ju att rösta i nästa val.

En annan klagar på sina studielån som uppenbarligen inte ledde till något jobb. Om han bara kunde visa upp vad han har studerat till så jag kunde få säga: “Hur tänkte du då? Hur?”

Det folk ofta gör i sådana livssituationer är att leta efter syndabockar. De vill ha plåster på såret, inte ett läkt sår, och då kollar de utåt för att hitta det där plåstret.
Kära vänner, titta inte utåt för att hitta lösningen, titta inåt istället. Detsamma gäller när ni letar själva problemet; titta inåt istället för utåt, ni hittar så pass mycket mer att ta tag i då.

Jag vill så gärna, liksom en annan kille som har kommenterat gårdagens artikel, få se denna fattiga persons livssituation i siffror, på papper. Jag vill se skulder, utgifter, inkomster, inköp, all planering framåt och bakåt i tiden. Problemet finns där någonstans, likaså lösningen, och den heter inte Regeringen eller Socialtjänsten. Den finns där någonstans bland lån, utgifter och total avsaknad av ekonomisk intelligens.

Nu finns det faktiskt personer som har klämts fast mellan kugghjulen på två regelverk och hamnat i tråkiga situationer, ja, det är inte dom jag klagar på, det är de andra, de där 47% som Sparsamt leverne ilsket har skrivit om.

Jag blir mörkrädd, riktigt mörkrädd!