Idag meddelade Riksbanken att räntan sänks med 0.25 procentenheter. Om det är bra eller dåligt för Sverige får de lärda resonera runt, men ur ett egoistiskt perspektiv så hoppas jag förståss på att bankerna följer efter och sänker utlåningsräntorna. Jag ska nämligen lägga om ett av mina bostadslån i september/oktober och hoppas givetvis på en ännu bättre deal än dagens. Jag har idag ca 5% ränta på detta lån och kommer att spara ca 2 000kr/mån räknat på den dagsaktuella räntan. Tjoho!!
Hur många där ute har inte hört det sägas förut? “ska du inte äta upp?”, “smakade inte maten bra?” samt andra liknande kommentarer kommer främst från den lite äldre generationen, kanske märkta av ett världskrig eller bara uppfostrade av föräldrar från samma period. Eller är det fattigsverige som gör sig påminnt? “Bondesverige” kanske? Ta en tumme med smör på mackan under granen där du sitter så orkar du såga ner en hel skog…. typ.
En sak är säker; dom har inte tänkt till riktigt och de har aldrig ifrågasatt sitt beteende.
Jag vill bara ventilera lite om hur otroligt dumt jag tycker folk tänker när dom säger sådant, då jag än idag hör det dagligen.
Så här ligger det till kära 40-talister: att köpa mat och att äta mat är två olika transaktioner, INTE en transaktion. Om jag går på en lunchrestaurang och köper en måltid för 79kr så är det transaktion nummer 1. Efter att jag har betalat 79kr så kan vi helt glömma bort transaktion nr 1, den existerar inte längre. Pengarna kommer aldrig tillbaka hur du än gör. När du äter maten så är det transaktion nr 2 och den har inget att göra med nr 1. Du får inte tillbaka några pengar från nr 1 om du inte fullföljer nr 2. Du får inte heller några pengar tillbaka från nr 1 om du faktiskt äter upp. Det ena har inte med det andra att göra!
Och jag har tråkiga nyheter för dom som känner sig extra ekonomiska när dom slickar tallriken: även fast du äter mer än du orkar så kommer du ändå att behöva äta nästa dag. Du kommer inte undan! Ät tills du är 70% mätt läste jag någonstans och jag försöker följa det så gott det går.
Är du mätt så lämna maten och straffa inte din kropp för att du tänker på ett konstigt sätt. Din kropp kommer inte att tacka dig för de extra kalorierna och du har inte “tjänat” pengar på att äta upp heller. Det är bara dumt, och det irriterar mig då det händer så ofta. Grrrr! :)
Jag förstår att folk känner sig oekonomiska när de ser en halvfull tallrik med mat som de inte orkar äta upp, men lösningen ligger inte i att äta upp maten utan att laga mindre mängd mat. På en restaurang måste man tänka “Jag betalar 79kr och jag blir mätt”; sen att det blir mat över spelar väl ingen roll? Du har ju fått det du ville ha?
”Bankkonto är sexigt!” lyder rubriken när Aftonbladet puffar för starten av sin nya avdelning Mer för pengarna. Annika Creutzer, chefredaktör för sajten Pengar24, ska hålla i spakarna och svara på frågor om privatekonomi (kommer antagligen luta mer åt “hushållsekonomi”).
Det är trevligt att Aftonbladet tar ett ansvar att lära ut basal penninghantering, något som kanske borde präntas in i ung ålder hos våra medborgare. Fast varför ska man ta ansvar när det finns skyddsnät? ;)
AB vänder kappan efter vinden och vill tjäna en hacka på det faktum att folk i större utsträckning blir varslade eller får en förändrad ekonomisk situation (sänkta löner etc). Kan vara värt att slänga ett öga på denna frågespalt iaf.
I den här artikeln kan man läsa om hur en av personerna hos Almedahl-Kinna AB reagerar på att få 700kr mindre i plånboken efter att arbetsgivaren hellre valde att sänka löner än att varsla. Hur är det med solidariteten när det är den egna plånboken som drabbas? Har du en fast anställning men känner att ditt liv blir skit med 700kr mindre i månaden så ligger du verkligen på gränsen till överkonsumtion. Mario Moya frågar i artikeln: “Vem ska betala alla räkningar?”. Det ska du göra Mario.
Som en fotnot kan jag berätta att det förespråkades hellre varsel än lönesänkningar i artikeln. Det är väl ingen högoddsare att LAS ligger denna förespråkare i fatet!