En ny sil heroin vid varje regeringsval


Maria Rankka skriver ett debattinlägg om att alla borde ha tillgång till fuck-off pengar (dra-åt-helvete-pengar som det svenska uttrycket lyder). Vad det innebär är att man har en summa pengar i buffert som är tillräckligt stor för att vi ska känna att vi har en trygghet i att be exempelvis våran chef att dra åt helvete. Som ett tankeexperiment vill hon att statens andelar i Vattenfall ska delas ut till medborgarna, ungefärligt värde runt 40 000 – 50 000kr per individ enligt artikeln.

Jag skulle nästan vilja detsamma, bara som ett experiment. Jag är tyvär övertygad om att experimentet skulle visa på att det stora problemet som skiljer fattiga ifrån rika är kunskapen om att behålla (förvalta/föröka) pengarna, inte kunskapen om hur man får dom ifrån allra första början.

Det finns de som önskar att alla människor får lika lön för lika arbete. Om vi bara bortser från samhällskolapsen som skulle följa när ingen vill arbeta, så kan vi ta som exempel att varje individ (som får sitt eget kapital nollat) får 20 000kr i månaden. Om vi efter ett år tittar tillbaka på dessa människor som har fått “lika-lön-för-inget-arbete” och studerar vad som har hänt så hittar vi exakt samma struktur som det är idag. Alla går inte omkring och är lika rika, vi skulle fortfarande hitta 20% av befolkningen som inte har en enda krona kvar dagarna innan löning, vi skulle också hitta personer som har byggt upp en förmögenhet… och det skulle inte ta många år förän folk började ropa “orättvisa, orättvisa”. Vi skulle vara tillbaka på ruta ett igen.

Jag tror att problemet är hur folk hanterar pengar, inte hur mycket pengar de får. Orättvisan ligger i att alla männsikor bryr sig inte om att ta reda på hur plus och minus fungerar, hur man gör en budget, ja hur pengar fungerar i allmänhet. Alla prioriterar inte detta heller och ser pengar som mindre viktigt, men då ska man väl också hålla käften när ämnet kommer på tal? Vi har några förlorade generationer som inte kan ta vara på sig själv, generationer uppväxta med en politik som gör dem till beroende av just samma politik år efter år. Dagens oppositionsregering har gett denna gåva till folket som en form av heroin: vid varje valtillfälle så kommer de tillbaka efter nytt heroin, något som fixar dem igenom nästa valperiod.

Nej, nu ska jag tippa lite Lotto och Stryktips så att jag kan kliva in på kontoret på måndag och hämta hem min kaffemugg! Dra åt helvete skulle jag aldrig säga till mina arbetskamrater dock, de är dom som hjälper mig att tjäna pengar så de är inte min fiende. Företaget är heller inte min fiende så jag undviker att såga av den gren jag sitter på eller ska sitta på i framtiden. :)

Liknande poster:


4 thoughts on “En ny sil heroin vid varje regeringsval”

  1. Jättebra skrivet och läsvärt. Håller med att man ska inte såga av grenen man sitter på för pengarna måste ju komma från någonstans. Sedan är det ju egen ansvaret :)

  2. Helt rätt skrivet.
    Att det finns dom som alltid gör sig pengar och dom som alltid förlorar pengar så har det nog alltid varit misstänker jag. En del är drivkraftiga och vill göra något, andra som jag, är nöjda med att jobba åt dom.

  3. Jag tycker det är självklart att man inte ska behöva ta vad som helst från sin chef. Helt rätt att man ska kunna sluta jobba om man inte känner sig bekväm.

    Hur skulle det vara om man införde någon form av obligatorisk ekonomikurs i skolan om budgetering och liknande? Det kanske skulle kunna stoppa vissa från att göra… mindre genomtänkta beslut. :P

  4. Kevin: Ja, jag tycker iaf att grundskolan skulle vara förberedande för livet och gymnasie + universitet förberedande för yrkeslivet. Men det är svårt för en som är ung att lära sig nya saker som man inte har direkt nytta av…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *