Pengar eller tro?

Jag har tidigare raljerat om vad jag tycker om svenska kyrkan och den exklusiva tvångsanslutning med tillhörande dyra årsavgift som drabbat många ovetande svenskar (ovetandes i den mening att folk inte verkar bry sig nämnvärt att de betalar några tusenlappar i avgift men samtidigt inte fattar vart alla deras pengar tar vägen).

Idag utmanar Patrik Lindenfors i en debattartikel svenska kyrkan och testar om de helt enkelt kommer att utesluta honom ur “klubben” när han öppet redovisar sin icke-troende sida. Eller spelar pengar större roll för kyrkan än tro?

Jag tror(!) själv att kyrkan definerar Lindenfors som en förlorad själ och därför absolut ska betal…eh, vara medlem i svenska kyrkan. Då allt är “guds vilja” så kan man aldrig vinna en duell mot en religiös motståndare. Om något går bra så är det guds verk och om något går dåligt så gäller “guds vägar äro outgrundliga”. Win-win för kyrkan, och vem vill inte vara med i en vinnarklubb?

Ät upp maten!

Hur många där ute har inte hört det sägas förut? “ska du inte äta upp?”, “smakade inte maten bra?” samt andra liknande kommentarer kommer främst från den lite äldre generationen, kanske märkta av ett världskrig eller bara uppfostrade av föräldrar från samma period. Eller är det fattigsverige som gör sig påminnt? “Bondesverige” kanske? Ta en tumme med smör på mackan under granen där du sitter så orkar du såga ner en hel skog…. typ.
En sak är säker; dom har inte tänkt till riktigt och de har aldrig ifrågasatt sitt beteende.

Jag vill bara ventilera lite om hur otroligt dumt jag tycker folk tänker när dom säger sådant, då jag än idag hör det dagligen.

Så här ligger det till kära 40-talister: att köpa mat och att äta mat är två olika transaktioner, INTE en transaktion. Om jag går på en lunchrestaurang och köper en måltid för 79kr så är det transaktion nummer 1. Efter att jag har betalat 79kr så kan vi helt glömma bort transaktion nr 1, den existerar inte längre. Pengarna kommer aldrig tillbaka hur du än gör. När du äter maten så är det transaktion nr 2 och den har inget att göra med nr 1. Du får inte tillbaka några pengar från nr 1 om du inte fullföljer nr 2. Du får inte heller några pengar tillbaka från nr 1 om du faktiskt äter upp. Det ena har inte med det andra att göra!

Och jag har tråkiga nyheter för dom som känner sig extra ekonomiska när dom slickar tallriken: även fast du äter mer än du orkar så kommer du ändå att behöva äta nästa dag. Du kommer inte undan! Ät tills du är 70% mätt läste jag någonstans och jag försöker följa det så gott det går.

Är du mätt så lämna maten och straffa inte din kropp för att du tänker på ett konstigt sätt. Din kropp kommer inte att tacka dig för de extra kalorierna och du har inte “tjänat” pengar på att äta upp heller. Det är bara dumt, och det irriterar mig då det händer så ofta. Grrrr! :)

Jag förstår att folk känner sig oekonomiska när de ser en halvfull tallrik med mat som de inte orkar äta upp, men lösningen ligger inte i att äta upp maten utan att laga mindre mängd mat. På en restaurang måste man tänka “Jag betalar 79kr och jag blir mätt”; sen att det blir mat över spelar väl ingen roll? Du har ju fått det du ville ha?

Årets leksak

Det var länge sedan jag unnade mig någon större pryl som kostat lite mer än “normalt”. I yngre dar spenderade jag det mesta av mina pengar på elektroniska manicker av olika slag (främst nya datorer och komponenter) och jag har även haft (har) en del hobbies som gör att materialinköp kan kosta mycket pengar… om man vill ligga på top vill säga. Jag har fotat (haft dyra kameror och objektiv) och jag har pysslat med musik (mycket pengar har gått in här), men nu med åren så har jag inte köpt något speciellt alls med undantag för en liten billigare digitalkamera förra året inför en utlandsresa; en prislapp som gör att man inte gråter över att tappa den i ölglaset eller toaskålen!

Ok, jag köpte en Nespressobryggare för 1,5år sedan men det var ju nödvändigt!!! :D

Nu har jag då iaf beställt en liten synth som jag kan plinka på till min laptop, en ren och skär kostnad alltså. Kände att “nä nu jävlar ska jag spendera några tusenlappar på mig själv” och det får väl vara ok med tanke på att jag är så sparsam i övrigt.

Elförbrukningen är fortfarande hög

Har efter tidigare upptäckt angående en högre elförbrukning dragit ner något på golvvärmen i de utrymmen där vi inte är i så stor utsträckning. Det ser inte ut som om det har gett någon effekt alls då man klart och tydligt ser på diagrammet nedan att elförburkningen är relativt lika hög under februari månad som i januari. Jag tror att mars kommer att bli en bättre elmånad främst av den orsaken att ingen är arbetslös längre, dvs det står inte en 400W plasmaTV påslagen (eller belysning, dator etc) under eftermiddagarna, även om detta bara gällde för halva februari månad.

Jag har nu varit ner och vridit om en liten kran på pannan som bestämmer högsta temperaturen på det varmvatten som lämnar behållaren. Kanske det fungerar så att pannan inte håller lika hög maxtemperatur efter att jag har gjort detta, isåfall kan det bli en besparing. Jag har även dragit ner en temperaturjusterare för radiatorsystemet med 5 grader då utetemperaturen börjar bli lite varmare (vi brukar ha den på +10 grader extra under vintermånaderna och vi pratar då om vattentemperaturen som lämnar pannan och INTE temperaturen som blir i huset. +5 grader motsvarar +1 grad i rummen).

Någon har nämnt att man kan ha otur med dåligt luftade element samt en temperaturgivare till elpannan som inte trivs ihop, dvs givaren registrerar att det är väldigt kallt så pannan eldar på till elementen som i sin tur inte blir varm precis där givaren sitter; man kör för fulla muggar m.a.o. Det gäller bara att lokalisera givaren så kan jag utesluta detta problem iaf.

Ekonomisk status, 2009 v10

Inte så mycket att hetsa upp sig över för denna veckas uppgång på 0,23%, men i optimismens namn så får jag väl säga “det gick i alla fall uppåt”. Jag har tyvär halkat in i samma spår som jag var i tidigare, att jag nu återigen bara äger aktier i ett bolag. Jag har legat och fiskat bland Star Vault, Starbreeze samt White Shark och har i och med detta lirkat till mig 1000 extra aktier i White Shark på bekostnad av innehaven i de andra bolagen.

Angående tilldelningen i AdTail så befarar jag att jag inte kommer att få köpa några aktier då dessa antagligen borde ha meddelats den 3:e mars samt att senast betalningsdag var runt 12-13 mars (kommer ej ihåg exakt) så jag får helt enkelt anta att jag inte är med på detta tåg. Jag väntar tills på tisdag; har jag inte hört något då så tar jag mina 8 000kr och sätter in dom på Avanza för vidare riskfyllda spekulationer! ;)

Jag vann 828kr på stryktipset också, men dessa kommer att tippas upp nästa vecka. Jag har en filosofi att om beloppet är “ganska lågt” så tippar jag upp pengarna tillsammans med de pengar jag ändå hade tänkt satsa. Om beloppet är lite högre så plockar jag ut dom utan att tippa för dom. Sist jag vann en större summa pengar låg den på runt 17 000kr, en summa som helt klart kvalar in som ett belopp man definitivt inte sätter sprätt på igen. Jag tror att min magiska gräns går runt 3 000kr ungefär.

Symtom och orsak inte alltid helt klart

Lena Melin skriver här om vad Anders Borg och regeringen kan göra för att minska arbetslösheten. I några punkter kan man läsa följande:

* Ännu fler utbildningsplatser, framför allt inom yrkesutbildningen.
* Premie för köp av miljöbilar.
* Premie för att skrota gamla bilar.
* Sänka skatten för pensionärer.
* Höja bostadstillägget för pensionärer.
* Höja a-kassan.
* Avsätta pengar för renovering av miljonprogrammet.
* Rusta upp ännu fler vägar och järnvägar.

Innan man kommer med sådana förslag så måste man nysta ut VAD arbetslöshet egentligen är? Är det en ORSAK eller ett SYMTOM? Ja, ni har rätt, det är ett symtom på att något annat är fel, men likt västerländsk sjukvård där 90% av alla piller du käkar är symtomhämmande istället för botande, så tänker folk normalt att bara man slänger pengar på ett problem så försvinner det.

Jag bara frågar mig; Hur ska vi kunna rädda den här skutan genom att satsa på utbildning? Är brist på utbildning ett problem eller ett symtom? Svaret är: varken eller! Det är bara en annan budget att plocka pengar ur för att ge till individen som har förlorat jobbet. Men det löser inte sveriges problem på långa vägar.

Hur ska upprustning av miljonprogrammen rädda oss? Lite spackel och färg gynnar väl bara byggarbetarna men de är redan gynnade via ROT-avdraget. Renovering är en kortsiktig kostnad och inte en investering för framtiden; miljonprogrammen behöver renoveras men inte som en åtgärd på finanskrisen eller jobbbristen.

Sänka skatten för pensionärer? Ja, det är behjärtansvärt men ger nog inte så mycket tillbaka. Pensionärers ekonomi är ett symtom och inte en orsak. En pensionär i regel är inte en konsumerande individ och kommer säkerligen inte att ändra sina konsumtionsvanor nämnvärt med mer pengar på fickan. “Den sparsamma generationen”… tyvärr får det inte hjulen att rulla och det måste ju vara fokus just nu!

Av alla punkter som föreslås ser jag bara miljöbilspremien och skrotpremien som något som kan stimulera ekonomin, även om media skriker att folk ska spara och att de knappast springer och köper en ny bil med dessa framtidsutsikter. Ganska kontraproduktivt av tidningar att ge så pass dubbla budskap om man tänker efter.

Vi kan ju fixa individen eller så kan vi fixa Sverige. Att slänga pengar på individen innebär inte alltid att fixa sverige, men att slänga pengar på sverige innebär alltid att fixa individen; i slutändan! Så kontentat är att det som är bra för sverige är bra för individen.

Det är ju alltid bättre att plugga den läckande spannen med korkar än att hälla på mer vatten. Jag tror på Anders Borgs förmåga att slå i korkar även om Mona Sahlin gärna är framme och fyller på med skattebetalarnas pengar! Låt korkarna sitta på plats innan du häller Mona! :)

Jag är tydligen osexig

”Bankkonto är sexigt!” lyder rubriken när Aftonbladet puffar för starten av sin nya avdelning Mer för pengarna. Annika Creutzer, chefredaktör för sajten Pengar24, ska hålla i spakarna och svara på frågor om privatekonomi (kommer antagligen luta mer åt “hushållsekonomi”).
Det är trevligt att Aftonbladet tar ett ansvar att lära ut basal penninghantering, något som kanske borde präntas in i ung ålder hos våra medborgare. Fast varför ska man ta ansvar när det finns skyddsnät? ;)
AB vänder kappan efter vinden och vill tjäna en hacka på det faktum att folk i större utsträckning blir varslade eller får en förändrad ekonomisk situation (sänkta löner etc). Kan vara värt att slänga ett öga på denna frågespalt iaf.

I den här artikeln kan man läsa om hur en av personerna hos Almedahl-Kinna AB reagerar på att få 700kr mindre i plånboken efter att arbetsgivaren hellre valde att sänka löner än att varsla. Hur är det med solidariteten när det är den egna plånboken som drabbas? Har du en fast anställning men känner att ditt liv blir skit med 700kr mindre i månaden så ligger du verkligen på gränsen till överkonsumtion. Mario Moya frågar i artikeln: “Vem ska betala alla räkningar?”. Det ska du göra Mario.
Som en fotnot kan jag berätta att det förespråkades hellre varsel än lönesänkningar i artikeln. Det är väl ingen högoddsare att LAS ligger denna förespråkare i fatet!

Ekonomisk status, 2009 v9

Som jag redan berättat så har jag tillfört kapital till min aktieportfölj och köpt på mig både Star Vault och Whiteshark. Uppgången har varit marginell denna vecka på grund av Whiteshark som stängde på en dålig kurs (-7,08%). Mitt innehav i Star Vault ligger på +7,04% och innehavet i Starbreeze på +1,46%.

Hoppas jag snart får reda på om jag har blivit tilldelad några aktier i AdTail, spännande!